Regn!

Den
tropiska morgonen är speciell efter två dygn av skyfall med kopiösa
vattenmängder. Fortfarande mörkt i skrivande stund. Grodor har fått
nytt liv och kväkandet är öronbedövande därute i kohagen. När
regnet igårkväll forsade ned över oss tog ett antal grodor sin
tillflykt inomhus. En landade på äldsta dottern som ogillade detta
i allra högsta grad(!), medan ännu en kom farande mitt framför näsan
på mig från ett något öppet persiennfönster.

Plasssk! i golvet
och sedan direkt in på kontoret; där stackaren förmodligen är
kvar …

Läste förra veckan om vattnets kretslopp tillsammans med ett av barnbarnen i
årskurs två, och vi fick erfara lärobokens
kretsloppsbild konkret i vår egen verklighet. Den tropiska sommarhettan,
fukten i luften i flera veckor, bildandet av molnen där bortom
bergen. Den allt tyngre och tyngre kompakta värmen som känns som
ett lock lagts över tillvaron, molnen mörknar, blir svarta och så
brakar det loss! Skyfall i typ två dygn! När det idag ljusnar kan
vi se resultatet, med översvämmad flod nere i dalgången, och
allteftersom kommer media att rapportera från skilda platser i
landet om förödelse och hemlösa på grund av översvämmade hus … och förmodligen även bortspolade hus! Prognosen säger att regnen här
i Stora Antillerna ska fortsätta ännu några dygn …
Jerry
då? Ännu en namngiven orkan ute till havs. Svängde av norrut och
är just nu ingen fara för landet. Däremot berörs de nordligaste
öarna i Små Antillerna av Jerry.
Alltsedan
jag kom till landet för två månader sedan har vattenbristen varit
ett stort problem; även för oss. Allt vatten måste vi köpa. När
tillgången är riklig fylls vår cistern kontinuerligt från en
granne som har egen borrad brunn. Men nu ringer vi till en firma som
levererar vatten med tankbil.
Men
de flesta har ingen cistern ens, utan är beroende av att finna
vatten för dagens behov.

Många går ner till floden för att bada,
vilket i sig är riskfyllt. Varma heta dagar protesterar människor i
skilda samhällen i landet eftersom de inget vatten har. Media är
där; skickar ut rapporter i nyheterna –  men inte mycket händer
eftersom bristen är påtaglig och ett antal stora akvedukter är
satta ur funktion.

Jag samlar vatten!
När
så regnen kommer händer saker: barn och ungdomar rusar ut och badar
på gatorna i de vattenmassor som direkt bildas. (Önskar jag kunde
fota, men vill inte utsätta mobilen för risker ute i ösregnet.) De
”simmar” omkring på gatan i det bakteriefyllda vattnet som
blandats upp med ko-mockor och massor av annan smuts. De hittar
snabbt de tak där det forsar mest ifrån och där tvålar man in
sig, och schamponerar sig alltmedan regnet öser ner.
Drar
mig till minnes en händelse för ganska precis sex år sedan då jag
här i Palavé hade en förskolegrupp på dagarna. Citerar min egen blogg: 
Det regnar och vi pratar i
förskolans samling idag om vad regnet är bra för. 
-Man samlar det
i tunnor! -Man kan duscha! De första spontana svaren visade sig vara
just av den praktiska karaktären som barnen vet är det som vatten
är bra för. Mitt eget svar som jag ju ville få fram en dag som
denna då rotblötan är ett faktum, var ju att växterna, naturen,
får vatten.
Jo de höll ju med om detta och vi
pratade om hur växternas rötter suger upp regnvattnet som sjunker
ned i jorden. Vi ritade och målade träd med rötter, och färgglada
paraplyer blev det också, och hade riktigt trevligt med regnet
ösande utanför oss.
Så var det dags för fria lekar då
det ofta blir stort engagemang med att organisera flertal små hem
med kök som det centrala rummet. En flicka tog ett kortspel och gick
sedan runt till oss alla och delade ut varsitt kort och inbjöd till
väckelsmöte på kvällen: “Gud välsigne dig att ta emot
Kristus!” Några körde småbilar som de av LEGO byggde garage
till, och ännu några satt djupt försjunkna i bilderböcker … Så
hände det!

Det strilande envisa regnet övergick i
ett skyfall med åsksmällar som dånade våldsamt. Att då se
barnens reaktion var en upplevelse. Ingen gav uttryck för rädsla
eller så, nej då, men aktivitet av sällan skådat slag. Alla
samtidigt börjar genom leken agera som man gör hemma när regnet
kommer och hotar bostaden. Saker bars snabbt upp på möbler, allt
verkade vara ett kaos men var det inte. Alla ropade till varandra för
att överrösta åsksmällarna: -Upp med lådorna! -Hjälp mig lyfta
möblerna! -Vi flyttar till grannen! – Ta barnen till grannen! -Gå
inte nära kablarna! Allt var en lekens djupaste allvar, och avtog
efter en stund då regnet minskade något.
Då blev det dags för mellanmål och
vi kunde samtala om det som skett. Många ville berätta om hur man
gör när regnet kommer, som det mest självklara i världen. Man
ställer hinkar där det regnar in, man bär upp möblerna på
varandra, man rensar bort löv som kan ge stopp och översvämning,
man samlar allt vatten man kan för att ha när det inte finns
vatten! Helt plötsligt syntes min pedagogiska tanke med vattnets
kretslopp så långt borta, vattnet var ju inte bara en tillgång,
utan också en fiende, en påtaglig sådan som man från barnsben
måste lära sig att inte bara respektera, utan också bemästra.
Petronella från Plaskeby hade kul ända fram till jul … för mina
förskolebarn handlade det idag om att i ett kort uppehåll skynda
hem i leran och vattnet innan nästa skyfall, och hemma ja, hur såg
det ut där måntro?
(KV 2013)
Nu ljusnar min dag och jag ska om en
stund möta grannar och vänner och få mig berättat hur regnet
påverkat dem.
I kohagen utanför min dörr vaknas det också nu …

Karin Vidén
0
Would love your thoughts, please comment.x
()
x